Förseglets kompass

2025 Uppdragsgivare Mimer Bostads AB, Västerås. Konstkonsult Jun-Hi Wennergren Nordling.

Konstverket är tillverkat i infärgad Reterazzo - med återbruksmaterial. och ingjutna stengodsdelar. Producerat på Herrljunga Terazzo med konstnären.

På innergårdens gräsmatta vilar en cirkelformad terazzoskulptur. Det är en kompass som placerats i centrum av innergården. Verket representerar både hemma och borta, att längta iväg men att också komma hem igen.

Vädersträcken pekas ut i en mandalaformad organisk blomma som är utslagen på konstverkets yta. Formerna och symbolerna som finns ingjutna i den mättade färgskalan representerar våra sinnen och hur vi upplever världen, öga, mun, hand och fot som tar oss ut på upptäcktsfärd. Ingjutna finns finns snäckor, fossiler och frön. 

Här finns plats att slå sig ner på själva konstverket. Den är konstruerad i sitthöjd för att besökare ska kunna sitta ner och upptäcka alla detaljerna. Ingjutna finns där spår av resor och upptäckter. Kanske kan kompassen få de boende på gården att både längta bort till en resa, men alltid navigera sin väg hem igen.

Grodd och fladder vid vår täppa.

Moa Lönn och Karin Auran Frankenstein

2024, Bräckeskolan

Verket består av marmorerad handgjord keramik och kakel som täcker hela väggen från entré till matsalens dörr.


I motivets

förgru

nd finns bergets siluett, en koppling till Bräckeskolans geografiska placering. Här finns också vattnets livgivande kretslopp representerad i en molnformation och regn. Ett stort frö har börjat gro och på en av behållarna för handdukar balanserar en stapel med olikformade frön i väntan på att bli planterade i marken.



I himlen flyg

er svarta och svartvit-spräckliga


Tack till Höganäs Kakel för sponsring av kakel. 








 

Andra former som bygger upp gestaltningen är mätarlarven som kryper upp längs väggen och visar på en av fjärilens utvecklingsstadier liksom ägget och den bakom elementet den vilande puppan. Längst till vänster växer en blomma och i mitten av verket, en blå form på himlen som kan läsas som både ett rotsystem och en blixt.



Väggen gestaltar skolan som en plats för växande och att slå rot, både i relation till naturens ekosystem men också till utveckling och utbildning. Under uppstarten av arbetet med gestaltningen träffade konstnärerna elever i årskurs 4 och genomförde en workshop, som inspirerade dem i det fortsatta arbetet. Processen bakom konsten och dess tillblivelse dokumenterades i en bok som levererades till skolan under våren 2024.

Taximus

Gestaltningsuppdrag för Mönsterås kommun, monterad och invgd aug 2023.

Moa Lönns skulptur “Taximus” som i sig själv är ett identitetsskapande konstverk i form av en skulptur i brons placerad på en sockel på skolgården. Den välkomnar och vaktar platsen. Gestalten är en kombination av flera olika arter som är förekommande i området kring skolan.


-Jag är fågel, fisk och mittemellan
snabbt simmar jag fram i vattnet
flyger kvickt och lätt som en citronfjäril

min hud ser ut som bark och gör att jag kan kamouflera mig
som ett träd är jag rotad på platsen.
Mina ögon spejar vaket i natten
det är lodjuret som har lånat mig sina öron de är känsliga och vaksamma på ljuden runtomkring.

Jag har mjuka ludna tassar men jag kan fälla ut mina klor om det behövs.

Jag finns hos er och spanar  håller koll på vad som händer vakar så allt går bra att allt flyter på.



 

"Taximus" är en hybrid - en fantasivarelse som består av fjällen från öringen, citronfjärilsvingar, öron från lodjuret, fötter från en padda och trädens bark. “Taximus” vaktar och skyddar platsen och förkroppsligar barnens relation till närområdet. Likt ett övergångsobjekt markerar maskoten en relationen till Emån, skogen, ängarna och hagarna som omger Fliseryd.


Taximus kan också förmedla tankar kring att vara juste mot naturen, att leva i samspel både med och i naturen men också i kompisrelationer och i klassen.


Skulpturen lockar till utvidgade pedagogiska projekt på skolan. Vilka arter består den av? Vad är en hybrid? Vad vet vi om dessa? Vilka förmågor har denna varelse? Kanske kan den hjälpa oss att förstå oss själva, och våra egna olika förmågor, eller utmaningar? Här finns flera möjligheter att hitta på och fantisera om figuren. Kanske har den medhjälpare? En familj? Vad är bakgrunden till dess uppkomst? Elever och pedagoger kan arbeta vidare i många olika ämnen, både med skrivande och i bildämnet.

Glysar och 
Nutid, dutid, dåtid, nåtid

Gestaltningsuppdrag för Katrineholms kommun, Stensätterskolan, intstallerats okt 2023.

Ett barn närmar sig platsen. Här finns en molnformad marksten. Årets månader finns inskrivna i plattan. När barnet ställer sig på månaden som vi just nu befinner oss i, faller en skugga på en siffra. Genom barnets position visar kroppen tillsammans med solen vilken tid det är på dygnet. Soluret visar normaltid - så på sommaren får barnen lägga till en timme, så att solen visar rätt tid.

Barnet utgör solurets "gnomon" - en interaktiv visare som språkligt från grekiska betyder - den som vet, den som undersöker. Barnens position på skolan och i livet är just denna. Om de undersöker, är nyfikna, funderar och lär sig så kan de få vetskap.

I skulpturen finns många uppslag att undersöka vidare - jordklotets rörelse, solens upp och nedgång och årstidsväxlingar. Frågor och tankar väcks - Vad är tid? Hur uppfanns tideräkning? Hur påverkas vi av planeternas rörelse? Grundläggande i konstverket är att haka tag i denna upplevelse - att du påverkar och hur du lever i relation till jordklotet och din egen position.


 
Här kan du bläddra i den pedagogiska bok som produserats tillsammans med verket. Varje klass får varsin för att kunna läsa om projektets idéer och tillverkning. 

Som talismaner eller kraftpunkter kan skolans elever söka upp sin favorit, och tanka lite energi intill. Metallen blir nött och blanka av barnens fingrar och klättrande. Kanske glimmrar vissa objekt mer än andra. Objekten bli "inbakade" i det verk som är vår nutid, som tidsmarkör och visar vad barnen upplever som trygga föremål i vår samtid. Betongen är målad i skiftande regnbågsfärger, som ett prisma, en regnbågsklimp. Stensätterskolans helt egna magiska stenar.

Titeln Glysa

Glysar kommer från en lokal plats i Katrineholm, Glysas Grav men också från verbet - att glysa. Att titta nyfiket men också att glänsa att lysa. Glysarna fungerar som trygghetspunkter där elever och personal kan stanna till och tanka trygghet och en stunds energi. Här har medskapandeprocessen varit central - eleverna skapade reliefer tillsammans med konstnären. Vad de ville göra uppstår i processen. Det blev hjärtan, en fotbolls sula, kramen av bästa vännen, en hund, pizzafigur och många fler. Det blev så många former att vi kunde göra ett verk inomhus till matsalen, med keramikreliefer.

Vista Points

UTSTÄLLNING KONSTHANTVERKARNA
OKTOBER 2022


I oktober visar Moa Lönn animation, skulptur och väv i en separatutställning på Konsthantverkarna. De senaste åren har hon varit verksam på Ifö Center, där hon har ateljé i ett framväxande kulturcentrum i postindustriella lokaler i nordöstra Skåne. . Utställningens verk relaterar till platsens förflutna, med fynd av lerkrukor som är 2500 år gamla, till kaolinbrottet, fabrikens storhetstid och nedstängning. De övergripande samhälleliga strukturerna är en klangbotten för tematiken till utställningen.  Moa Lönn arbetar med rutnät och konstruktioner där byggen växer fram,konstrueras och rasar samman. Nya möjligheter uppstår och förändrar det rådande tillståndet. Verken har också formen av ett torn - möjligen ett Babels torn där människorna till slut inte längre kan samarbeta och förstå varandra. Mänskliga återupprepningar och pendelrörelser i historien och inför framtiden.

 


-“Konceptet hämtar energi/näring från naturens förmåga att ständigt skapa nya vägar - nya rotsystem och modifieringar i omgivningen. Anpassningar är en grundläggande process i naturen. Likt evolution är animation uppbyggd av gradvisa förändringar över tid. Här bryts former sönder och deformeras, men kan återuppstå och börja växa igen. Tematiken kring utställningsformen som en kraftstation mynnar ut från arbetet på Ifö Center. I realtid förändras denna postindustri till ett kulturcentrum och nya möjligheter uppstår. En storskalig anpassning som också vårt samhälle behöver göra. Att verka på en sådan plats ger också energi. “