Tinted Grid

 

För Rotundan i Kalmar har Moa Lönn byggt en installation tillägnad kvällsflanörerna. Om dagen syns keramiska skulpturer, hängande objekt och vävda tygsjok. När skymningen faller framträder animationer med skeenden som löser upp, deformerar och ger ytterligare dimensioner. Moa Lönn har använt film och objekt som skapar en kalejdoskopisk diorama i den åttkantiga byggnaden. Genom ett intuitivt görande och lekfullt laborerande med film, ljus, skuggor och objekt görs en gestaltning som förändras från dag till natt.



På plats finns berg- och dalbanorna “Lemon Squeezy” och “Purple Pain”. Installationen hämtar sin inspiration från ett brädspel men här är frågan vem som håller ordning på reglerna, eller om det ens finns några regler? I rummet finns också janusansiktet - en tredimensionell smiley som både möjligen hånler eller grimaserar. Janus har förmåga att se både bakåt och framåt i tiden. Här finns kopplingar till de mytiska Nornorna som väver människornas öden. Kanske är nystanen hämtade från Ariadnes tråd som ledde Teseus ut ur labyrinten?


“Jag tänker att vi också kan se rummet som en kraftstation - kanske kan vi hämta energi och näring kring de processer som vi inte alltid är medvetna om. Både inom oss och ute i världen. Naturens förmåga att ständigt skapa nya vägar - nya rotsystem och modifieringar i omgivningen. Anpassningar är en grundläggande process i naturen. Likt evolution är animation uppbyggd av gradvisa förändringar över tid. Här bryts former sönder och deformeras, men kan återuppstå och börja växa igen. Som en pendelrörelse innefattar lerans kraftfält rörelser där det gror, spirar och spricker upp. Det sipprar ut möjligheter att göra annorlunda. Leken, konsten och spelen är en väg ut för att generera nya tankar och lösningar. “











    











Hybridis och Symbiosis


Hybridis och Symbiosis
Gestaltningsuppdrag för Örebro kommun, monterad dec 2021. Invigs 2022.

Moa Lönns konstverk för förskolorna Beckasinen och Fiskgjusen kopplar ihop
Ormesta/Oset med det förflutna och framtiden. Verken tar fasta på områdets lokala historia som uppdämd odlingsmark, via militärområde och soptipp, till rekreations- och naturskyddsområde. Beckasinen och Fiskgjusen får varsin skulptur, med namnen Symbiosis och Hybridis. De finns på skolornas gårdar och fungerar som förbindelselänk eller övergångsobjekt, till barns förhållande till naturen.

De är gjutna i brons,  i samma storlek som ett barn (85 cm) och står på gräsmattan. De är hybridfigurer - naturgestalter som svepts samman av olika organismer och material. Beståndsdelarna har sammanfogats och bildar två nya väsen, de är både växt och varelse. Symbiosis och Hybridis för tankarna till människans påverkan på, men också vårt samspel med, och beroende av, naturen. Gestaltningen handlar om förändring, om mutanter och föroreningar, men också om förening och naturens förmåga att anpassa sig till omgivningen.

Gestalternas former och mutationer ger ringar på vattnet. Vi kan inspireras av hur vi formas som människor med olika utseenden, variationer och förmågor. Möjligheter finns för lekar med iscensättningar och upptäckande av olika roller i relation till varelsen och till varandra. Skulpturerna är med som väsen/vättar eller maskotar som skapar identitet för de båda förskolorna. Det finns också möjligheter för barnen att i händerna lämna blommor, pinnar eller fjädrar. På detta sätt agerar verken som en votivplats för barnens undersökningar av närmiljön, samtidigt som leken är ständigt närvarande.





































Astroblem

 
Serien med belysta skulpturer lånar sina namn från rymdkroppars nedslagningsplatser på jordklotet. “Astroblem är det geologiska spår som återstår efter en mycket gammal nedslagskrater som orsakats av en utomjordisk projektil – en meteorit eller komet“ (Wikipedia) Serien berör himlakropparnas konstellationer och kollisioner.

Formerna relaterar till materia som befinner sig långt borta i rymden och Moa Lönn föreställer sig himlakroppars rörelse, omloppsbana och själva nedslaget på jorden. Hon plockar ner dem på jorden och formar de skulpturala objekten av svart lera från marken. De knyter an till rymdstoftet - samma stoff som vi själva består av. Objekten är klusterformade sfärska former som skulpterar ljuset. De består av evigt upprepade prickar och öppningar som låter ljuset sippra fram. Den svarta leran skapar ihåligheter och tomrum som molnformationer och svarta hål där ytan också krackelerar och spricker. 












    











Regnbågens förskola, Ljungby



Var är Undine? 

Gestaltninguppdrag för Ljungby kommun.  Installerades på Förskolan Regnbågen Augusti 2021.


Projektet består av både inomhus gestaltning samt utomhus med tema: Vatten och lokal muntlig berättartradition.  Belysning integrerad i aluminiumskulpturerna inomhus. 

UTOMHUS:
Titel: Var är Undine?
Material:
Betong infärgad och bemålad
Mått Höjd: under 60 cm
Längd 140 cm Bredd 100 cm LED integrerade aluminiumskulpturer som skolan kan styra via app.

”En våg, rutschkana, moln eller snäcka har landat på platsen. En svängd rörelse skapar en sittyta eller en form att gömma sig bakom. Hör du havets brus där inne?

”Lugnt pulserande runda former vilar på skolans gård. Välkomnande på morgonen. Vaktandes platsen under skymningen. Är det daggdroppar ? Stor igenkänning och identitet för platsen. De här finns inte någon annanstans. Kan de vara pärlor från snäckans inre ? En pärla blir till genom ett sandkorn som rullar runt inne i en mussla. Ett misstag en svårighet vänds till något vackert och skimrande”.




































  © Moa Lönn 2022